Sangiovese

Det perfekta vinet till italiensk mat

Den stora variationen och den tämligen låga alkoholhalten hos sangiovese-viner gör att dessa passar utmärkt tillsammans med italienska maträtter. I Italien dricker man vanligtvis chianti till pizza och pasta med tomatsås. Viner av sangiovese med en liten andel cabernet passar däremot till stekt kyckling och köttfärsrätter. De passar särskilt bra till örter som basilika, timjan och salvia. Sangioveseviner som lagrats länge på ekfat passar i allmänhet bra till grillade och rökta maträtter. Vid en högre andel cabernet, merlot eller syrah kan viner med sangiovese även serveras till kraftfullare rätter. Därför rekommenderas de till exempelvis en biff, den toscanska grönsakssoppan ribollita samt purerade soppor med röda bönor. Upptäck den italienska klassikern och beställ några olika sangioveseviner!

Ett vin med många namn

Den skörderika och snabbväxande druvan föredrar lätta och kalkhaltiga jordar. Med sina drygt 100 000 hektar täcker den cirka tio procent av Italiens totala odlingsareal. Tack vare druvans stora utbredning är den känd under flera olika namn. Några av dessa är brunello, calabrese, morellino och uva abruzzi. I kombination med druvsorter som cabernet sauvignon används sangiovese dessutom vid framställningen av supertoscanare.

Det mest berömda odlingsområdet

Sangioveses primära region är vindistriktet Chianti i centrala Toscana. Här frodas druvan framför allt i det lantliga kustlandskapet Maremma. Men den trivs även bra i Val d’Orcia, där den världsberömda vinorten Montalcino ligger. Här framställs några av Italiens finaste viner, Brunello di Montalcino och Rosso di Montalcino. Andra kända områden där sangiovese odlas är exempelvis Barco Reale di Carmignano och Candia dei Colli Apuani.

Mångsidig och därför framgångsrik

Sangiovese är den av Italiens druvor som är mest mångsidig, och den används till både bordsviner och toppviner. Dessutom kan druvan pressas till såväl rödvin som rosévin, passito, mousserande vin och dessertvin samt Vin Santo Occhio di Pernice. I de södra odlingsområdena blandar vinodlarna ofta sangiovesedruvan med södra Italiens dominerande druvor primitivo (zinfandel), montepulciano och nero d’avola. Traditionella chiantiviner av sangiovese bjuder oftast på aromer av kryddor och surkörsbär. Moderna viner med inflytande från Bordeaux präglas ofta av plommon-, mullbärs-, vanilj- och kryddtoner.

En lätt, fruktig ton

Sortrena sangioveseviner har en mycket ljus färg. Smaken återspeglar druvans naturliga syrahalt samt den moderata till höga tanninhalten. I blandningar med cabernet överröstar denna ofta sangiovesedruvans subtila karaktär. Beroende på druvornas kvalitet räcker det med endast fyra till fem procent cabernet sauvignon för att uppnå den här effekten. Efter en längre lagringstid blir sangiovesedruvans fruktiga toner åter igen mer framträdande.

Karaktär genom lagring

Viner med sangiovese är i regel väl lämpade för långa lagringstider. ”Supertoscanarna” och Brunello di Montalcino kan vid rätt förhållanden lagras i upp till 20 år. Carmignano, Rosso di Montalcino och Vino Nobile di Montepulciano uppnår sin mognad efter ungefär fem år, men håller å andra sidan endast i åtta till tio år. När det gäller chianti varierar lagringstiden mycket beroende på vintypen. Enkla chiantiviner bör man dricka efter tre till fyra år. Chianti Classico Riserva lagrar vinkännare däremot i 15 år eller längre.