Champagne – för de speciella stunderna i livet
Det mousserande vinet med ursprungsbeteckningen champagne har nästan blivit synonymt med högtider och festliga tillställningar. När vi förlovar eller gifter oss, klarar ett prov eller fyller år öppnar vi gärna en flaska champagne för att markera den unika händelsen. Stränga tillverkningsföreskrifter och starkt begränsade odlingsområden har bidragit till champagnens rykte som en exklusiv dryck. Champagne är och förblir något unikt i vinvärlden.
Det ursprungliga stilla vita vinet från regionen Champagne var ingen omedelbar succé. Först på 1500-talet ökade dess popularitet i engelska och franska hovkretsar. I slutet av 1600-talet började utvecklingen till mousserande vin.
Av transportskäl tappade man upp vinet på flaska extra tidigt. Som en följd av det började vinet jäsa en gång till i flaskan och utvecklades till en ny, sprudlande dryck. Ett problem var att korkarna ofta flög ur flaskorna tillsammans med en del av vinet. Genom att tillsätta en lagom mängd socker kunde man kontrollera jäsningen i flaskan. Dessutom introducerade benediktinermunken Dom Pérignon riktiga korkar. Han fäste korken i flaskhalsen och förhindrade därmed att den oavsiktligt flög av. Fler förbättringar följde successivt tills champagnen fick sin status som lyxig kvalitetsdryck. Idag framställs champagne framförallt av tre druvsorter: de två blå druvorna pinot meunier och pinot noir och den gröna druvan chardonnay. Den specifika sammansättningen (assemblage) ger champagnen dess karaktär av finess (chardonnay), frukt (pinot meunier) och fyllighet (pinot noir). Till de bästa champagnerna används bara den första musten som kommer ur druvpressen, kvalitetscuvéen. Utöver druvsorterna blandas även olika årgångar och vingårdslägen med varandra. På det sättet kan de skickliga vinmakarna garantera en likvärdig kvalitet och smak från år till år. Champagne passar utmärkt även till mat! Prova att servera champagne till en meny med fisk, skaldjur, pasta eller tryffel – möjligheterna är oändliga.
Champagne – en symbol för Frankrike och en del av ett världskulturarv
Den berömda drycken får bara produceras i några få områden. Det handlar om de fem departementen Aisne, Aube, Haute-Marne, Marne och Seine-et-Marne. Det 34 000 hektar stora odlingsområdet i Grand Est, Hauts-de-France och Île-de-France står sedan 2015 på UNESCO:s lista över världsarv. Totalt finns det närmare 360 vinområden i sex storregioner med olika kvalitetsbeteckningar.
Alla utvalda Champagne-områden ligger på skalan från 80 till 100 procent. Bara 17 hundraprocentiga kommuner får använda kvalitetsbeteckningen Grand Cru. 44 kommuner (90 till 99 procent) får använda kvalitetsbeteckningen Premier Cru. Övriga kommuner mellan 80 och 89 procent använder den skyddade ursprungsbeteckningen Appellation d’Origine Protégée.
De viktigaste druvsorterna till champagne är pinot noir (spätburgunder), pinot meunier (schwarzriesling) och chardonnay. De första två blå druvorna odlas främst i storregionerna Montagne de Reims och Vallée de la Marne. Chardonnay hittar man framförallt i Côte des Blancs och Côte de Champagne.
Assemblage – konsten att framställa champagne
Andra druvsorter som arbane, fromenteau (grauburgunder), petit meslier och pinot blanc (weißburgunder) odlas i mindre omfattning. Av druvor från alla dessa sorter, årgångar och odlingar blandar vinmakaren till sin champagneprodukt. I processen, som kallas assemblage, används dussintals grundviner. Över tre fjärdedelar av alla champagner säljs därför utan årgångsbeteckning.
Grundvinerna i en champagne utan årgångsbeteckning motsvarar till ca 70 procent den aktuella årgången. Resten är äldre reservviner som används för att säkerställa ett likvärdigt vin. Druvrena champagner är ovanliga och betingar höga inköpsvärden på vinauktioner.
Efter assemblagen jäses vinet i tre veckor med rör- eller betsocker och jäst. Alkoholhalten stiger samtidigt som de typiska aromerna och kolsyran (”perlage”) framträder. Därefter får champagnen mogna i 15–36 månader. Flaskornas skakas med jämna mellanrum och överskottsjästen som skummar på ytan tas bort. Slutligen görs en så kallad ”dosage” där man tillsätter restsocker och champagnen får sin unika smak.
Champagneflaskor i många olika i storlekar
Champagneflaskor har en speciell och stabil konstruktion för att kunna motstå det höga trycket. Flaskans botten är antingen väld inåt eller extra tjock. Ett traditionellt sätt att öppna champagne är genom ”sabrering” där man använder en sabel för att slå av halsen från flaskan. Den imponerande ”halshuggningen” sägs ha sitt ursprung i en ritual som utfördes under Napoleons ryska fälttåg 1812.
Champagne finns i flaskor med volymer från 0,2 till 30 liter. Piccoloflaskan (0,2 liter), standarvarianten (0,75 till 1 liter) och magnumflaskan (1,5 liter) är vanliga i hela världen. Champagne i magnumflaska har ofta en särskilt harmonisk smak som uppskattas av många vinentusiaster. Större flaskor är mer sällsynta men förekommer vid till exempel fartygsdop.
Champagne – en kvalitetsprodukt som följer stränga riktlinjer
Champagne omfattas av mycket stränga riktlinjer vad gäller odlingsområden och framställningsmetod. Både planteringstätheten i vingården och skördeuttaget begränsas och all skörd måste ske manuellt. Druvorna pressas skonsamt direkt efter skörd. Det finns även krav på flaskjäsningen och en minimitid för detta samt förbud mot jäsning i tankar.
Föreskrifterna säger att 160 kg druvor ska användas för att producera 102 liter must. Den bästa champagnen kommer dock från de första 82 litrarna.
Champagne utan årgångsbeteckning kan lagras upp till två år, årgångschampagne i tio år eller mer. Viktigt att tänka på är att lagringen ska ske i mörker (produkten är ljuskänslig). Solljus kan ge en avslagen och tråkig smak. En öppnad champagne med tryckkork håller upp till 24 timmar i kyl.
Den unika terroiren
Många regioner i världen som producerar mousserande vin har skapat egna varianter av Méthode champenoise (eller Méthode traditionelle som den kallas idag) men förutsättningarna i Champagne är inte så lätta att efterlikna. I grund och botten handlar det om det som fransmännen kallas terroir, dvs. samspelet mellan klimatet, jorden och den särskilda stilen som kännetecknar ett vin eller en vinodlare.
De nordligt belägna odlingarna i Champagne gör att grundvinet visserligen mognar, men innebär också att syrahalten förblir hög och alkoholhalten låg. Till det kommer den berömda jorden. Tack vare den kalk- och framförallt kritahaltiga jorden får vinerna från Champagne en unik mineralitet och vitalitet. Den unika kritajorden är inte densamma överallt i regionen. Skillnaderna inom regionen är delvis stora. Champagne sträcker sig över 200 km från norr till söder. Området kan grovt delas in i fyra zoner som skiljer sig åt både klimatmässigt och geologiskt.
Runt regionhuvudstaden Reims finns bergskedjan Montagne de Reims, där sand, sten och kisel täcker kritan. Här odlas mycket pinot noir. I Vallée de la Marne har jorden en högre halt av lera och är därmed prefekt för pinot meunier. Under Épernay börjar Côte des Blancs med delvis renodlade kritjordar – en perfekt odlingsjord för chardonnay. I söder finns det sista underområdet Côte des Bar som främst kännetecknas av kalkjordar, likt jordarna i Chablis som bara ligger några kilometer bort.
Champagne i siffror
15 800 vinodlare
320 champagnehus
295 miljoner flaskor
Export av 153 472 037 flaskor
33 868 hektar odlingsareal
30 000 arbetstillfällen + 120 000 säsongsarbetare under skörd
Export till 190 länder
Odlingsarealen för champagne motsvarar 0,5 % av odlingsarealen i världen och 4 % av odlingsarealen i Frankrike Fördelning:
38 % pinot noir, 31 % pinot meunier, 31 % chardonnay
De viktigaste exportmarknaderna:
Storbritannien: 27 762 045 flaskor
USA: 23 096 645 flaskor
Japan: 12 873 465 flaskor
Tyskland: 12 285 167 flaskor
Belgien: 9 074 781 flaskor
(uppgift från 2018)
Vad betyder Champagne Brut?
Ordet ”brut” kommer från franskan och betyder ”rå”. Beteckningen är dock lätt missvisande eftersom ett mousserande vin som är brut motsvarar ett ”normaltorrt” vitt vin. En champagne som är klassificerad som brut brukar dessutom vara intensivt fruktig och blommig. Ett mousserande vin i kategorin brut får innehålla högst 15 gram restsocker per liter. Det motsvarar ett halvtorrt vin. Tack vare kolsyran upplevs champagnen emellertid mindre söt än ett vin med motsvarande halt av restsocker.
Vilken champagne ska jag köpa?
När det kommer till köprekommendationer handlar det förstås i grunden om den personliga smaken.
När ska du servera det mousserande vinet? Räcker det att handla ett bra vin av okänt märke eller är tillfället så viktigt att du hellre bör välja ett erkänt lyxmärke? Varje champagnehus har sin egen stil. Tycker du om etiketten? Hur sött vill du ha ditt vin? En ”extra brut” är torrast och har högst 6 gram restsocker per liter, medan de söta champagnerna med klassificeringen ”doux” har en restsockerhalt på över 50 gram per liter. I vår webbutik hittar du alltid ett fint urval och många prisvärda erbjudanden.