Chile

Början, stagnation och nytändning

Det är förhållandevis väl dokumenterat hur vinodlingen började i Chile. År 1551 planterade adelsmannen Don Francisco de Aguirre de första vinstockarna i La Serena. Det var framför allt den spanska druvsorten criolla chica, som redan hade introducerats i Mexiko och som än idag förekommer i enklare odlingar under namnet país. Snabbt utvecklades en marknad för billiga dussinviner av den typ som redan dominerade andra spanska kolonier. Dessa viner skeppades även till Spanien där de innebar så stor konkurrens för de inhemska odlarna att det spanska kungahuset år 1620 valde att begränsa odlingsarealen. År 1851 förde Bertrand Silvestre Ochagavia Echazareta med sig de första ädeldruvorna från Bordeaux till Chile och de utvecklades fint. Tidpunkten var väl vald eftersom vinstockarna lämnade Europa innan den stora vinluskatastrofen slog ut stora delar av den europeiska vinodlingen. Avskildheten, den geografiska isoleringen, särskilda bevattningsmetoder och senare även hanteringen av importerade sticklingar medförde att phylloxera, som vinlusen kallas med sitt latinska namn, aldrig nådde Chile. Det i sin tur innebär att vinbergen än idag till stora delar består av rotäkta plantor. I mitten av 1900-talet följde en tid av överproduktion och restriktioner. År 1938 försökte de styrande i Chile att få bukt med den utbredda alkoholismen genom att införa förbud enligt amerikansk förebild. Vinlandet Chile stagnerade. Investeringar lades på is och internationella trender passerade obemärkt. Nytändningen kom 1974 när förbudslagstiftningen upphörde och nya investerare hittade till landet.

Unikt klimat och unikt läge

Chile är ett paradis för vin tack vare närheten till Stilla havet och den skyddande vägg som utgörs av bergskedjan Anderna. De viktigaste odlingsregionerna ligger på 500 till 1 100 meters höjd i floddalarna väster om bergsmassivet Anderna. De breder ut sig över totalt 1 300 kilometer mellan 30:e och 38:e breddgraden. Många faktorer tillsammans skapar unikt goda förutsättningar för vinodling. De relativt heta och torra somrarna gör att druvorna mognar kärnfriskt och smältvatten från bergen sköter bevattningen. Stora temperaturskillnader mellan dag och natt gör vinet aromatiskt och alkoholhalten moderat. Vinområdena domineras av alluvialjordar med lerhaltig kalksten, lera och hög mineralhalt. Här odlas klassiska druvsorter från Bordeaux och Bourgogne och carmenère visar vad den kan.

Paradis för franska druvor

Alluvialjordar med lerhaltig kalksten, lera och hög mineralhalt skapar perfekta förutsättningar för de klassiska druvsorterna från Bordeaux och Bourgogne. Cabernet sauvignon har seglat upp som stjärndruvan framför andra och upptar knappt 41 000 hektar av den totala odlingsarealen på 206 000 hektar (status 2012). Här blir de typiska sauvignonaromerna av grön paprika, mynta och örter extra framträdande. Andra viktiga druvsorter är merlot, chardonnay, syrah och inte minst carmenère. Den sistnämnda var en av de vanligaste druvsorterna i Bordeaux innan vinluskatastrofen inträffade, men den har liksom malbec haft svårt att återetablera sig trots intensiva försök till nyplantering. I Chile har den däremot utvecklats till en av landets signaturdruvor som används i många storslagna viner.

Från enkla till komplexa kvalitetsviner

Två decennier av stora investeringar i den chilenska vinodlingen gör att landet idag har en plats bland världens främsta vinländer. Dessutom blir de chilenska vinodlarna allt bättre på att dra nytta av landets förutsättningar i produktionen av karaktärsfulla viner med en unik chilensk prägel.

Köp chilenska viner online

Vilket chilenskt vin är din favorit? I vårt stora webbsortiment hittar du säkert rätt vin! Handla bekvämt hemifrån.