Riesling

Rieslings olika smakriktningar

Rieslingvinerna spänner från fruktigt söta till torra eller halvtorra. Gemensamt för samtliga är den höga, fruktiga och påtagliga syran. Den är resultatet av druvans krav på växtplatsen: Riesling föredrar branta sluttningar vid flodstränder och karga jordmåner med en värmelagrande, stenig botten.

Frosttåligheten och den långa mognadstiden som sträcker sig ända in på hösten visar på släktskapet med vilddruvor och gör rieslingdruvan mycket robust. Beroende på jordförhållandena, exempelvis vid odlingsområden med skifferjordar, har riesling en tydlig mineralisk nyans som kan visa sig genom aromer av flintasten eller en oljig ton. De mest framträdande dofttonerna är äpple och persika. Färgen kan vara gul med diskreta drag åt grönt eller en mjukt ljusgul pastellnyans. Rieslingviner kan vara antingen okomplicerade och unga vardagsviner eller eleganta kompanjoner till fina middagar.

Stor mångfald

Ett ungt och friskt rieslingvin i torr eller halvtorr stil är ett perfekt sommarvin. Till lätta fisk- och fågelrätter passar en mogen eller äldre riesling perfekt. Det här vita vinet kan lagras under närmast obegränsad tid och utvecklar med tiden toner som fascinerar vinkännare. Den som föredrar söta rieslingviner väljer en spätlese till desserten och ett ädelsött vin eller en beerenauslese som aperitif. Den som uppskattar kombinationen av färskost och vin bör välja en halvsöt riesling, helst en spätlese. Framför allt spätlese och beerenauslese är varianter som ofta serveras vid finare middagar.

Fakta om riesling

Det finns belägg för att riesling har odlats i Rheingau sedan 1435 och sedan 1465 vid Mosel. Idag omfattar den tyska odlingsarealen för riesling omkring 23 000 hektar.

Riesling – en efterfrågad klassiker över hela världen

Tyskland är rieslingdruvans land. Knappt 23 000 hektar odlingsyta utgörs av druvan. En tredjedel av den här ytan ligger vid floden Mosel, därefter kommer Rheinhessen, Pfalz och Rheingau. Riesling är en inhemsk tysk druva, vilket förklarar varför den föredrar ett kallare klimat. Men det har inte alltid varit så. Fortfarande på 1700-talet var rieslingdruvan, som på den tiden kallades russling, på grund av den något lägre genomsnittstemperaturen mindre populär, eftersom den krävde längre somrar. Men efter den s.k. ”lilla istiden” i början av 1800-talet sprang den snabbt om sina konkurrenter, däribland den då mycket populära druvan elbling.

Sedan dess säger man att den ”tyska” druvan är mycket bra på att representera sin terroir. De branta sluttningarna vid Mosel med urstens- och skifferjordar, mycket sol och milda vintrar ger druvan de bästa förutsättningarna. Den är syra- och extraktrik med en inte alltför låg alkoholhalt. Aromerna av persika, grapefrukt, äpple och rosor beskrivs ofta som mineraliska och livliga. De här aromerna och smaknyanserna gör rieslingvinerna från Mosel och Rhen till en internationellt uppskattad klassiker. En druva med lång historia. Men också med ett långt liv. Tack vare den långa lagringspotentialen och finessrikedomen kallar man ibland riesling för en vit cabernet sauvignon.