Filter
Mousserande Vitt vin
Rosé Vitt
Chardonnay Pinot Meunier Pinot Noir
2013 2008 2006 2005
Nej Ja
Antonio Galloni Berliner Wein Trophy Decanter Falstaff Frankfurt International Trophy
Dubbel Magnum (3 l) halv flaska (0,375 l) Magnum (1,5 l) standardflaska (0,75 l) annan flaskstorlek
Ja
Champagner
Champagne Baron-Fuenté Champagne Barons de Rothschild Champagne Billecart-Salmon Champagne Dom Pérignon Champagne Heidsieck Monopole
Brut Extra brut Extra torrt Halvtorrt Sött
Champagnekork Naturkork Okänd
0,2 L 0,75 L 0,375 L 1,5 L 3 L
Champagne

Viner från Champagne

Champagne har lyckats skapa en produkt med en oöverträffad glamourfaktor som har fått människor världen över att fascinerat blicka mot Frankrike i århundraden.

 

Champagne

Vad är det som gör champagnen så unik? Och vad är det som låter den behålla sin ohotade ställning vid sidan av andra mousserande viner som Cava, Crémant eller Franciacorta? För att hitta svaren måste vi göra en historisk tillbakablick till en tid när denna pärla bland viner först såg dagens ljus.

Champagne och dess historia

Området Champagne hör historiskt sett inte till de mest avundsvärda Frankrike. Katedralen i regionens största stad Reims var visserligen under lång tid kröningskyrka för de franska kungarna, men varken jorden runt floden Marne eller klimatet i området har särskilt mycket att erbjuda.
Champagne är beläget ca 80 kilometer norr om Paris i ett relativt svalt och regnrikt område och de första vinerna som producerades här var av det enklare slaget. Det ändrades först när man lärde sig att bemästra metoden med flaskjäsning, något som än idag tillskrivs munken Dom Perignon. Sanningen är dock mer komplex. Fransmännen var tidigt ute med att framställa mousserande vin. Blanquette de Limoux (den lilla vita från Limoux) som produceras i sydvästra Frankrike omnämns i skrift redan 1531.
Dessa mousserande viner framställdes med en teknik som kallas méthode rurale (eller méthode ancestrale), där musten tappas upp på flaskor innan den är helt utjäst. Eftersom jäsningen till slut avstannar blir vinet mindre porlande än champagne och innehåller alltid viss sötma. Vinet jäses dessutom bara en gång. I Champagne hade man till skillnad från i Limoux ingen tradition av att framställa mousserande vin. Här hade odlarna i stället problem med att jäsningen i källarna avstannade under de kalla vintrarna. Vinet buteljerades innan det var helt klart och när vårvärmen kom började jäsningen om igen med resterna av jäst och socker som fanns kvar i vinet. Detsamma skedde med vin på fat. Det var fortfarande förbjudet att transportera vin på flaska så allt vin som exporterades, framförallt till England, skickades på fat.
Det var den franske satirikern Marquis de Saint Evremond som bildligt talat satte fatet i rullning. Han gjorde sig till ovän med kung Ludwig XIV och tvingades lämna landet. Till sin exil i London förde han med några fat vitt vin från Champagne. Även detta vin började jäsa under våren. Det buteljerades i London och blev snabbt en favoritdryck. Första gången den nya ”sprudlande champagnen” omnämns i skrift är 1663. Inte långt senare blev drycken populär även i Paris och man började en medveten tillverkning i Champagne genom att tillsätta extra socker för att förstärka jäsningsprocessen.
En nackdel med den kraftfulla jäsningen var att de undermåliga flaskorna ofta exploderade. Man tror att i genomsnitt 80 % av flaskorna förlorades på detta sätt. Adelns nya favoritdryck blev av förklarliga skäl ett dyrköpt nöje. En mer stabil produktion blev möjlig först när man lärt sig balansera mängden socker och jäst. Med tiden förbättrades flaskornas kvalitet, korkarna modifierades och speciella vinställ utvecklades. Dessa s.k. pupitres var vinklade på ett sätt som gjorde att bottensatsen efter hand tvingades ned i flaskhalsen.

Dom Perignon

Munken Dom Perignon har inte uppfunnit champagnen, men alla är överens om att hans insatser har haft stor betydelse. Han introducerade bland annat rödvinsdruvorna pinot noir och pinot meunier, och blev tidigt en mästare på blandningsförfarandet ”assemblage”. Tekniken används för att framställa champagne och går ut på att grundvin från olika druvor blandas till en egen stil som är oberoende av vingård, druvsort och årgång.
Champagnen blev så populär att fransmännen till slut upphävde transportförbudet för flaskviner och de tidiga champagnehusen kunde exportera sina mousserande viner till länder i hela Europa och till Amerika. Genom åren har handelsbegränsningar flera gånger påverkat exporten, i synnerhet till de viktiga marknaderna i Ryssland och USA. Smarta handelsagenter har dock alltid haft sina knep för att nå ut till kunderna med den eftertraktade drycken. Den ekonomiska tillväxten i Champagne fick ett abrupt avbrott under första och andra världskriget. Under första världskriget var regionen vid floden Marne en av de centrala platserna för ställningskriget mellan Tyskland och Frankrike. Mellan åren 1914 och 1918 uteblev många skördar och städer och byar lades i ruiner. Under många år var det livsfarligt för civila att ens röra sig i området. Även andra världskriget satte sina spår och de stora champagnehusen plundrades gång på gång av representanter för den tyska ockupationsmakten. Efter krigen var regionen utfattig, men sedan 1950-talet har utvecklingen gått rakt uppåt.

Regionen

Idag framställs förstklassiga mousserande viner på det här sättet över hela världen och ändå är champagnen i en klass för sig. Anledningen till det är framför allt det geografiska läget. Läget i norr gör att grundvinet mognar med en förhållandevis låg alkoholhalt och en hög syra. Just syran är en viktig komponent i mousserande vin. Vid sidan av det svala, fuktiga klimatet är det framförallt jordmånen som gör Champagne till vad det är. Regionen är berömd för kalk- och kritjordarna som framkallar mineraltonerna i de mousserande vinerna. Jordmånens sammansättning varierar mellan olika underregioner, men vissa förutsättningar måste uppfyllas. Kritajord är näringsrik och ger god vattenavrinning utan att vinstockarnas rötter torkar ur. Samtidigt behöver man de perfekt tempererade champagnekällarna med sina välvda gångar som går kors och tvärs under staden Reims. En av många egenheter med Champagne är splittringen av regionen. Champagne delas in i Montaigne de Reims, Vallée de la Marne, Côte des Blancs och Côtes des Bar som delvis ligger dussintals kilometer från varandra. Det viktiga är jordmånens sammansättning som måste ha vissa egenskaper för produktionen av champagne.

Druvsorter

De tre huvudruvorna chardonnay, pinot noir och pinot meunier utgör 99 % av grundvinerna i champagnen. Utöver dessa tre sorter används mindre mängder pinot blanc, pinot gris, arbane och petit meslier.

Champagnestilen

Ingen champagne är den andra lik. Det finns många av olika stilar men framställningsmetoden som bygger på méthode champenois är i stort sett densamma överallt. NV ELLER NON VINTAGE: Klassiska champagne utan årgångsbeteckning är cuvéer av olika årgångar, druvsorter och områden. De mognar normalt i 12 månader på jäst och ytterligare tre månader efter degorgering.
VINTAGE MILLÉSIME: Under de senaste 60 åren har det funnits 46 årgångar som motsvarat kvaliteten för årgångschampagne. Årgångschampagne lagras minst tre år.
CUVÉE DE PRESTIGE: Det här är en Tête de cuvée eller Grand Cuvée och champagnehuset stolthet.
BLANC DE BLANCS: Champagne framställd av enbart vita (gröna) druvor. De är nästan uteslutande chardonnay och i några sällsynta fall pinot blanc.
BLANC DE NOIR: Champagne framställd av rödvinsdruvorna pinot noir och pinot meunier, som pressats vita.
ROSÉ: En cuvée av vitt och rött vin eller en champagne som framställs med den s.k. Saignéemetoden. Den går ut på att rödvinsdruvor pressas och får ligga kvar ett tag, tills lite av färgen från skalen blandas ned i saften.
MONO CRU ELLER LIEUT-DIT: Champagne där druvorna uteslutande kommer från en enskild Cru-vingård eller en enskilt namngiven vingård.

Dosage

I början drack man bara sockersöt champagne. Mängden tillsatt socker eller sötmust har dock minskat efterhand. Idag är söt champagne ovanlig och få vinodlare kan framställa den med bra resultat. I stället produceras allt mer champagne i kategorin brut nature, dvs. champagne helt utan dosage. Till viss del handlar det om klimatförändringarna som gör druvorna i Champagne mognare. Det finns två grundtyper av dosage: Den första när vinet jäses en andra gång i flaskan efter buteljering (liqueur de tirage). Den andra ger champagnen en skjuts på vägen (liqueur d’expédition) efter degorgering, dvs. när jästproppen har skakats ut ur flaskan. Exaxt dosage anges på etiketten: Brut nature: 0–3 gram, Extra Brut: 0–6 gram, Brut: 0–12 gram (dagens standard), Extra dry: 12–17 gram, Dry: 17–32 gram, Demi-sec: 32–50 gram, Doux: över 50 gram.

Köp viner från Champagne online

Köp viner från Champagne online och njut av den underbara mångfalden. Hos oss hittar du champagner för alla tillfällen! Handla bekvämt hemifrån – köp din favoritchampagne online.