Vitt vin

Vilka är de viktigaste vitvinsdruvorna?

Vitt vin förknippas ofta med två saker: sommar och fisk. Vita viner är generellt lättare än röda. De har ofta lägre alkoholhalt och en frisk och fruktig karaktär som passar bra till fisk och skaldjur. Inte bara valet av druva skiljer vita viner från röda viner utan också genom pressningsmetoden. När det gäller vita viner pressas och jäses druvorna direkt efter skörd, medan röda viner silas först efter en tids fruktmassajäsning. Druvsorten är förstås helt avgörande. De viktigaste är grauburgunder (som i Italien respektive Frankrike kallas pinot grigio och pinot gris), sauvignon blanc, chardonnay, riesling, silvaner, veltliner och trebbiano.

Chardonnay är det vanligaste vinet. Det har plats 5 på världsrankningen och är en av de ädla vinsorterna, ”cépages nobles”. Smaken är starkt terroirpräglad med många komplexa aromer. Det råder många delade meningar om chardonnay. Några höjer det till skyarna, medan andra sammanfattar dess tillkortakommanden med uttrycket ”Anything but Chardonnay”. Uppfattningen om pinot gris är mindre tudelad. Dess lätta karaktär och låga syra gör det lätt att tycka om. Även sauvignon blanc bjuder på en mångfald av aromer och mindre syra än pinot gris. Man känner lätt igen detta vin på bouqueten av gräs, krusbär, gröna bär och citrus. Chardonnay, pinot gris och sauvignon blanc är de viktigaste vitvinsorterna i vinnationen Frankrike.

Torrt vitt vin? Inte alltid!

Relationen mellan restsocker och syra är det inte det enda som påverkar kvaliteten på ett vin. Det gör även vinodlarens engagemang och hantverk. Även halvtorra, halvsöta och söta prädikatsviner kan vara magiska. I denna kategori hittar vi halvsöta Spätlese av druvor som mognat länge och plockats relativt sent. Även Beerenauslese av druvor med honungsaromer återfinns bland de söta. Sådana viner, liksom isviner, platsar bland dessertvinerna och passar utmärkt till mindre söta desserter som ost. Tokajer från Ungern och Slovakien är ett legendariskt dessertvin som fått en renässans under senare år efter en lång nedgång. Detta vin var så ryktbart att vinodlarna i Alsace, som också föredrog söta pinot gris, valde namnet Tokay d’Alsace. Det blev dock senare förbjudet. Jakten på söta vita viner tar oss även till Italien. Till det legendariska vinet Recioto som framställs helt av torkade druvor och har en hög alkoholhalt (omkring 15 %). Sötma och hög alkoholhalt behöver med andra inte vara en motsättning.

Lugana – Gardasjöns vita pärla

Trebbiano är den vanligaste vitvinsdruvan i Italien. Idag odlas trebbianodruvor på 54 000 hektar från Lombardie till Sicilien. Även det fruktiga och friska vita vinet Lugana framställs av en sorts trebbiano: trebbiano lugana eller verdicchio bianco. Denna druva har sitt ursprung på Gardasjöns sydsida mellan Desenzano och Peschiera. Området delas in en västlig del runt Lugana och Rovizza, där den torra lerjorden ger mineralbetonade viner, och en östlig del runt Peschiera del Garda och San Martino di Battaglia. Den senare är betydligt backigare. Lerjordar med hög halt av sand och glaciala sediment ger Luganavinet mer struktur. Medelhavsklimatet vid Gardasjön med mycket sol och milda vintrar gynnar druvan som mognar sent.

1967 blev Lugana ett av de första italienska vinerna som fick en DOC-certifiering. 50-årsjubileumet kan naturligtvis firas i efterhand med en flaska Lugana. Det är ett perfekt sommarvin till italienska antipasti och fisk eller till rätter med kyckling, kalkon eller svamp. Även karaktären hos detta vin andas sommar. Ett ungt Lugana-vin har intensiva aromer av nötter, citrusfrukter och trä. Efter ett par år i källaren utvecklas fina noter av mandel och rosor. En bra Lugana kan lagras länge och blir med tiden bara mer komplext och elegant. Ett Superiore (som mognat minst ett år) har en imponerande bouquet av gräs, äpple, nötter och citrus. Ett Lugana Riserva bjuder även på aromer av flinta och eukalyptus. Det finns med goda skäl att ha tålamod även med ett vitt vin.

Vitt vin: sorter, smaker och matkombinationer

Vitt vin framställs av ljust fruktkött av vindruvor och är en av de tre viktiga vinkategorierna vid sidan av rosévin och rött vin. De halmgula vinerna produceras i nästan alla vinregioner i världen där klimatet är lagom och inte för hett. Chardonnay, Sauvignon blanc, Riesling och Glera är några vanliga vitvinssorter. Vid sidan av stilla viner framställs många mousserande vita viner. Precis som rött vin passar vitt vin utmärkt till mat. Beroende på sockerhalt och syra fungerar de till allt från fisk och skaldjur till mögelostar och sötsaker.

Betydelse och utbredning

Vitt vin produceras i alla vinregioner i världen. Men eftersom många vitvinsdruvor trivs bäst i ett svalare klimat odlas de främst i mer moderata klimatzoner. Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Italien, Österrike och Schweiz är de främsta länderna för vita viner i Europa.

Frågor och svar om vitt vin

Vilken är den optimala serveringstemperaturen för vitt vin?
Serveringstemperaturen för vitt vin beror på druvsorten, vinets ålder och framställningen. Unga, torra viner smakar bäst vid 9–11 grader. Kryddigare eller mer mogna viner som lagrats på barriquefat utvecklar sina aromer bäst vid 10–12 grader. Eiswein, Strohwein och andra dessertviner behöver upp till 14 grader. Mousserande vin är i en klass för sig och bör kylas till omkring sex grader.

Till vilken mat passar vinet?
”Food Pairing” handlar om att kombinera vin och mat på bästa sätt. Lätta viner passar bra till fisk, skaldjur och grönsaker, medan fylligare viner fungerar bäst till fläskkött eller ädelost. Tack vare sin restsötma passar dessertviner bra till rökt ost eller fisk, men också till efterrätter med choklad. Mousserande vin passar utmärkt till skaldjur och musslor.

Varifrån kommer druvan?
Det vita vinets historia börjar i antikens Grekland. De allra första vinerna var visserligen röda, men redan före Kristi födelse framställdes vin enligt den mer komplicerade vitvinsmetoden. Romarna gjorde vinframställning populär i Mellaneuropa och under medeltiden förfinades processerna av kristna munkar.

Vad är vitt vin?
Vitt vin framställs inte bara av ljusa druvor. Druvorna som används kan vara gröna, gula eller ljusröda. För att förhindra att vinet tar färg av druvan filtrerar vinodlaren bort druvskalen direkt efter pressning. Resultatet blir ett halmgult eller guldgult vin.

Hur smakar vitt vin?
Smaken på vitt vin varierar mycket. Viktiga faktorer som påverkar smaken är druvsorterna, regionen, årgången och tillverkningsprocessen. Den smakliga mångfalden innefattar allt från citrustoner i Prosecco till kryddiga nyanser i Muscat och blommiga toner i portugisiska Vinho verde.

Hur används vitt vin i matlagning?
Vitt vin passar utmärkt i många maträtter och tillför en behaglig och balanserad syra. Risotto, ångkokta grönsaker eller en béchamelsås utvecklar sin fulla potential först när du har tillsatt lite vitt vin. Även efterrätter som päronkompott eller en ljus mousse blir ännu mer smakrika med en skvätt vitt vin.

Hur länge ska man lagra vitt vin?
Vitt vin behöver egentligen inte lagras. Särskilt unga och mousserande viner smakar bäst månaderna efter att vinet tappats upp. Vinsorter med markerad syra som riesling eller söta dessertviner passar bäst att lagra under längre tid.

Hur framställs vitt vin?
Kraftiga vita viner kan lagras på barriquer. En sort som ofta lagras på träfat är chardonnay. Lätt rostade aromer, ek och diskret vanilj gör ekfatslagrade vita viner perfekta till rökt fisk och andra rätter med en intensiv smak.

Vad är ett torrt vitt vin?
Torra vita viner har en låg halt av restsocker, i genomsnitt ca fyra gram per liter. Beroende på sort och producent kan torra viner vara allt från aromatiska och kryddiga till neutrala i smaken.

Vad är ädelröta?
Ädelröta är ett svampangrepp som orsakas av gråmögel (Botrytis cinerea). Det bildas främst under hösten när vädret är varmt och luftfuktigheten hög. Vin på ädelrötade druvor räknas som något av en raritet och har en karakteristisk honungsdoft.

Hur framställs Eiswein?
Eiswein eller isvin framställs av frusna druvor som skördas i temperaturer långt under fryspunkten. De frusna druvorna pressas direkt och ger en unik sötma tack vare den koncentrerade sockerhalten i druvorna. Det ger extra söta viner med en tydlig och ovanlig syra.

Vilka vita mousserande viner finns det?
Till de vita mousserande vinerna hör till exempel champagne, prosecco, tysk sekt, spansk cava, krimsekt (”rysk champagne”) och portugisisk vinho espumante. Kolsyran i mousserande vin uppstår naturligt när vinet jäser eller tillsätts på konstgjord väg efter jäsningen.

Beställ vitt vin online och njut av Grüner veltliner, Riesling eller Champagne! Ett unikt sortiment, utvalda producenter och de bästa årgångarna garanterar att din vinprovning eller middag blir en strålande succé.

Köp vitt vin online

Sauvignon blanc eller riesling – torrt, sött eller ekfatslagrat – Vi har allt! Vi gör det enkelt att handla vitt vin. Hitta dina personliga favoriter i vårt stora sortiment. Handla enkelt på nätet och njut hemma.