Historien om Rheingau
Det sägs att Karl den store från sitt palats i Ingelheim observerade att snön på Johannisberget smälte först i hela trakten. Därför var det här som han lät plantera de första vinstockarna mot slutet av 700-talet. På samma berg uppstod i slutet av 1100-talet Johannisberg-klostret. Det skulle få en lika viktig roll för den tyska vinodlingen som det cistercienserkloster som Bernhard von Clairvaux kort därefter grundade i Eberbach. Klostrens egendomar växte under flera århundraden och bland dem fanns flera vinodlingar. Många av dessa räknas än idag till de bästa vingårdslägena. Från början dominerade rödvinsdruvorna, men senare odlades främst vitvinsdruvor i Rheingau. Fram till 1800-talet odlades en uppsjö av olika druvor. Upp till 20 olika sorter växte sida vid sida på de färgsprakande sluttningarna. Senare började druvrena viner slå igenom och inte minst dagens dominerande druvsort riesling, som nämns första gången i Rheingau, eller närmare bestämt i Rüsselsheim, år 1435.
Den stora uppgången för riesling kom med ”uppfinningen” Spätlese som också ska ha sitt ursprung i Rheingau. På 1700-talet fick munkarna i Johannisberg inte börja med skörden förrän de fått tillstånd av biskopen i Fulda. År 1775 slumpade det sig så att biskopens utsände blev mer än två veckor försenad. Eftersom Rheingau drabbas extra mycket av botrytis var den redan utbredd i vinodlingarna när man äntligen kunde skörda och man fruktade att vinerna inte skulle gå att dricka. Men resultatet blev det motsatta. Rieslingvinet som annars brukade vara surt blev denna gång sött och blommigt. Det var ett utmärkt vin som blev starten på en ny era. Nu började rieslingdruvans väg till ädeldruva och samtidigt blev rieslingvinerna från Rheingau en av de mest efteraktade och vid vissa perioder dyraste dryckerna i världen. Årgång 1811 blev avgörande. Den hyllades av Goethe och serverades vid de fursterliga och kungliga hoven. Andra storslagna årgångar 1893, 1904 och 1911 befäste vinregionens goda rykte. Liksom många andra tyska och europeiska vinregioner drabbades även Rheingau på 70- och 80-talet av en kvalitetssänkning. Man ökade skördeuttagen systematiskt, mekaniserade arbetet i vingården, överöste vinstockarna med konstgödsel och bekämpningsmedel, och arbetade ”modernt” i vinkällaren. Effekten blev särskilt märkbar i Rheingau där dryckesteknik och ett ledande institut för vin- och dryckesforskning har sitt fått fäste. Vingårdarna som länge präglat Rheingau, de adels- och statsägda vingårdarna, behövde extra lång tid att frigöra sig från dessa bojor.
Rheingau: Uppdelning och klassificeringar
Vinregionen Rheingau omfattar över 3 100 hektar mellan Wiesbaden och Rüdesheim. Här på Rhens norra strand är klimatet milt och bergskedjan Taunusbergen skyddar effektivt mot vind. Sedan 1971 består Rheingau av området Johannisberg med totalt 11 Großlagen och 123 Einzellagen. Bland de kändaste vingårdslägena finns till exempel Erbacher Marcobrunnen, det första läge som någonsin trycks på en etikett 1726, liksom Hochheimer Kirchenstück, Schloss Johannisberg, Kiedricher Gräfenberg, Oestricher Lendchen, Rüdesheimer Berg Rottland och Winkeler Hasensprung.
Druvsorter och jordmåner i Rheingau
För miljoner år sedan rullade bränningarna i ett urhav in mot de dåvarande Taunusbergen och spolade fram geologiska skikt och efterlämnade fossiler. Kvarts- och skifferjordar präglar de högre belägna vingårdarna, ler- och lössjord vingårdarna i Rheingaus dalgångar. Dessa jordmåner och det unika klimatet i Rheingau ger fördelar till en specifik druva: riesling. Den odlas på 78,2 % av den totala utan, dvs. mer än någon annanstans i världen. I fyllitskifferjordarna runt Assmannshausen trivs en annan världsberömd druva: spätburgunder (12,7 %). Andra vitvins- och rödvinsdruvor förekommer knappt i Rheingau.