Uppgradera din webbläsare för bästa möjliga webbläsarupplevelse

Det verkar som om du använder en webbläsare som inte stöds. Microsoft uppdaterar inte längre Internet Explorer. Försäkra dig om att du använder en webbläsare som stöds för att få den fullständiga upplevelsen.

NYHET! Betala med Klarna eller Swish.
image

Vinprovning hemma – vinsensorikens grunder

Vin kan vara otroligt komplext och bjuda på oförglömliga upplevelser för alla sinnen, om du förstår vad du dricker och har en mer medveten inställning till vin. Det är inget medfött utan något vi måste lära oss. Övning ger färdighet som det ju heter och en vinprovning hemma är ett perfekt tillfälle!

Publicerad den 01. mars 2022
Lär dig att ha en mer medveten inställning och njuta av vin med alla sinnen. Börja med dina favoriter och experimentera mer efter hand. Välj inte bara viner som är säkra kort utan var nyfiken. Det blir inte särskilt intressant att bara prova hyllade kultviner. Syftet är ju att du ska lära dig att skilja de mycket bra vinerna från de bra, och de dåliga vinerna från de acceptabla. Håll ett öppet sinne. ”De gustibus non est disputandum” – om tycke och smak bör man ej tvista – lyder ett gammalt latinskt talesätt. Våga lita på ditt eget omdöme och överskatta inte råden från vinjournalisterna. De är också bara människor.

Arrangera en vinprovning hemma

I vårt vinprovarseminarium ger vi tips och råd till dig som vill arrangera en vinprovning hemma. Du kan prova vin själv eller ännu hellre tillsammans med vänner. Gör dig redo med alla sinnen, åtminstone de du behöver för att känna, se, dofta och smaka.

Se till att skapa rätt förutsättningar!

Om du vill arrangera en vinprovning hemma behöver du ett vin, en korkskruv, lämpliga glas, ett bord samt block och penna. Det är minimiutrustningen som förstås kan kompletteras med andra praktiska tillbehör.

Platsen

När du arrangerar en vinprovning hemma ska du välja ett rum med mycket dagsljus och inga starka dofter. En instängd källare är lika olämplig som ett kök där du just lagat mat. Undvik gärna aftershave, parfym eller deodorant med stark doft under provningen. Men kom inte heller oduschad som efter ett hårt träningspass. Rökning i samband med en vinprovning är förstås helt tabu.

Ljuset

Täck gärna bordet med en vit duk som kan tvättas i 95° så slipper du ha kvar bestående rödvinsfläckar som en påminnelse om din första vinprovning hemma. Om du inte har en lämplig duk eller inte vill offra den du har, kan du använda vanligt A4-papper. En vinprovning behöver inte vara elegant men däremot ändamålsenlig. Mot en vit bakgrund är det lättare att bedöma vinets färg och klarhet. Även ljuset är viktigt och du ska helst hålla vinprovningen i dagsljus. Om det inte är möjligt ska du se till att det finns bra belysning. Romantisk stämningsbelysning passar inte för en vinprovning som handlar om att analysera och betygsätta.

Urvalet

Alla viner, oavsett hur enkla de är, passar för en vinprovning. Räkna med en flaska vin per 18 till 20 personer. Eftersom du förmodligen inte planerar en jättestor provning kommer det att finnas gott om vin kvar som du och dina vänner kan njuta av efteråt. Välj vin att prova – mousserande, vitt eller rött. Du kan även blanda, men det är knappast lönt om du bara ska prova ett fåtal viner. Då är det bättre att lära känna olika druvsorter eller vintyper.

Ta till exempel ett Riesling från Tyskland, ett Grüner Veltliner från Österrike, ett Sauvignon Blanc från Frankrike, ett Chardonnay från kontinenten och ett Pinot Grigio (Grauburgunder) från Italien. Se till att vinerna ligger i samma prisklass och kommer från samma årgång. Eller prova ett rött Bordeaux, ett Spätburgunder från Baden, ett Chianti från Toscana, ett Rioja från Spanien, ett Cabernet Sauvignon från Chile och ett Shiraz från Australien. Du lägger snabbt märke till skillnaderna.

Antalet viner

Hur många viner du provar är upp till dig. Tre till sex flaskor brukar vara lagom att börja med för att lära sig tillvägagångssättet. Om ni är fler kan du ha tio till tolv flaskor. Hur som helst rekommenderar vi att du låter din första vinprovning hemma ta sin tid.

Provningsordningen

När du provar vin ska du vara noga med ordningen. Gå från vitt till rött, från lätt till tungt och från ungt till gammalt. I nödfall kan du sortera vinerna efter pris, från billigast till dyrast. Sortera dock aldrig efter utseendet på etiketten.

Serveringstemperaturen

Vin ska serveras vid rätt temperatur. Mousserande vin bör hålla en temp på 5–7 °C, vitt vin 9–12 °C och rött vin mellan 13 °C (Beaujolais) och 18 °C (Bordeaux) för att komma helt till sin rätt. I tveksamma fall ska du hellre servera vinet lite för varmt än lite för kallt.

Vinglaset

Glaset ska vara rätt för tillfället. Det bästa är att använda speciella vinprovarglas ur exempelvis serien ”Vinum” från Riedel. Sådana glas är bredare nedtill och smalnar av upptill. Det ger vinet gott om plats att luftas och utveckla aromer som näsan enkelt plockar upp genom den smala öppningen. Minimikravet är att glaset ska vara klart och ofärgat. Aldrig rött, blått eller grönt.

Uppsamlingskärl

En seriös vinprovning går inte ut på att dricka vin utan att skölja, smacka, sörpla och smaka på vinet innan du spottar ut det. Du behöver med andra ord någon typ av kärl på bordet. Det finns många exklusiva och elegant utformade spottkoppar på marknaden, men om du bara tänker arrangera en vinprovning någon gång ibland lönar det sig knappast. En vanlig plasttratt i en tom vinflaska fyller samma funktion. Där kan du spotta eller hälla utan spill.

Vatten och bröd

När du vill prova flera viner efter varandra behöver du ”rensa ur” gommen mellan varven. Grissinipinnar passar bättre än vitt bröd, eftersom de är lättare att tugga och inte tröttar ut gommen på samma sätt. Ost och vin är en populär kombination, men hör inte hemma i provningssammanhang. Risken är stor att ostens smak tar överhanden. Hur du bäst kombinerar vin och ost är en hel vetenskap i sig.

Neutralt smaksinne

”Man ska inte prova vin när man är hungrig, eftersom ens smaksinne då är avtrubbat och inte heller efter mycket dryck eller en större måltid. Man bör inte heller prova vin när man ätit starkt kryddad eller mycket salt mat eller något med kraftig smak, men gärna efter en lättare måltid och förutsatt att man inte lider av matsmältningsbesvär.” Så sade den romerske senatorn Florentinus redan för 800 år sedan och hans uttalande är lika sant idag.

Grunderna till vinprovning

När du ska prova vin behöver du tillbehören som vi räknade upp tidigare och din syn, ditt luktsinne, ditt smaksinne och ditt minne. Endast den som någon gång har smakat en jordgubbe kan känna igen jordgubbsaromer i vin. Och den som inte vet hur brännässlor luktar kommer aldrig att hitta nässeldoften i ett sauvignon blanc.

Färglära

Det första steget vid en vinprovning är att bestämma färgen på vinet. Det är inte viktigt i sig om ett vin är rubinrött eller purpurrött, klargult eller blekgult. Men färgen säger mycket om vinets ålder, druvsorten, vinets kropp och eventuella defekter. Ett ungt rött vin har ofta violetta eller blåaktiga skiftningar. När vinet åldras blir färgen ljusare och går mot tegelröd. Ett ljust vitt vin (t.ex. många italienska vitviner) tenderar att ha en frisk, lätt och ganska neutral smak. Djupare gula skiftningar i vinet antyder att smaken är fylligare eller mognaden större. Bärnstensfärgade vita viner är söta.

Doften

Vi uppfattar aromerna hos ett vin med hjälp av våra lukt- och smaksinnen. Just luktsinnet påverkar oss mer än många tror. Dofta lätt på vinet, håll det under näsan och notera dina känslor och intryck. Snurra försiktig och kontrollerat på glaset så att vinet fördelas över hela glasytan. När du gör det frigörs aromer som du kan uppfatta med dina sinnen. Troligen kommer du att känna igen bekanta dofter utan att kunna placera dem. Viner är komplexa och vi behöver verktyg för att kunna analysera dem. Därför försöker vi kategorisera dem. Vi börjar med de mer övergripande karaktärsdragen. Doftar vinet fruktigt, blommigt, vegetabiliskt, kryddigt eller träigt? Efter den första indelningen blir frågorna mer konkreta. Vilken frukt tänker du på? Är det röda eller svarta bär? Färska, torkade eller syltade? Försök också att definiera de blommiga och rökiga aromerna lite närmare. Redan efter några minuter har du fått ihop en lista med ord som beskriver vinet.

Smaken

Smaken hos ett vin har du egentligen redan definierat med din näsa. I gommen vill du mest bekräfta de aromer som du redan uppfattat i näshålan. Du ska inte försöka hitta helt nya smaker, utan nya dimensioner av smaker som du noterat. Tänk på att din tunga bara uppfattar fyra dimensioner på olika ställen i munnen. Du uppfattar sötma på tungspetsen, syra längre in på tungan, sälta på ytterkanterna och bittra eller beska smaker långt bak. Du kan med andra ord använda tungan för att analysera vinets syra-sötma-balans, om det är alkoholstarkt eller lätt, hur tanninstrukturen upplevs (tanninerna är vinets garvsyror) och hur lagringsdugligt vinet kan antas vara.

Nu är det dags att använda all teori i praktiken. Börja med att ta en rejäl klunk vin men inte mer än att munnen är som mest halvfull. Svälj inte utan forma munnen till en spets och försök dra in lite luft mellan läpparna. Det låter kanske konstigt, men när du gör så syresätts vinet och aromerna stiger upp i näshålan. Plötsligt kan du känna igen aromer som du identifierade tidigare när du doftade på samma vin i glaset. Notera eventuella nya sensationer. Är vinet surt, strävt, stramt eller sött? Vilken karaktär har vinet som du nu lärt känna både i näsan och gommen? Är det lätt eller kraftfullt, tunt eller djupt, fylligt eller vekt?

Skriv ned dina intryck medan du börjar att mjukt ”tugga” vinet. Se till att du fuktar hela tungan, tänderna och gommen. Skriv ned dina intryck igen. Låt det inte ta för lång tid. Senast efter 25 sekunder är vinet söndertuggat. Offra hellre en liten klunk och ta en ny för att fortsätta med din analys.

Spotta eller svälja?

Om du vill smaka flera viner bör du definitivt spotta. För det första håller du dig nykter och för det andra kan du fortfarande uppfatta aromerna även när du kommer till det tionde vinet. I strupen sitter ändå inga smakreceptorer. När du har gjort dig av med vinet på ett eller annat sätt ska du känna efter hur länge intrycken stannar kvar i munnen. Sen kan du beskriva den berömda eftersmaken som brukar vara längre ju dyrare vinet är.

Betygsätta vinet

Det här är nog den svåraste uppgiften under hela vinprovningen, men också syftet med det hela. Det är dags att analysera sinnesintrycken och dela ut betyg. Vinets harmoni och dess förmåga att stanna kvar länge efter provningen är avgörande faktorer för kvalitetsbedömningen.

Harmoni

För att kunna bedöma om ett vin är harmoniskt behöver du ha erfarenhet och kunskap om de olika komponenter som ska samverka i vinet.

Tyska rieslingviner kan upplevs smått chockartade på grund av den distinkta, kraftiga syran. Samtidigt är det just syran som gör rieslingvinerna från Tyskland så lagringsdugliga. Ett gammalt rieslingvin är något av det finaste man kan uppleva i vinväg. Hos unga rödviner är tanniner allt mer ovanligt, med de är fortfarande ett tecken på vinets lagringspotential. Syra och garvsyra är dock inte tillräckligt för att göra ett vin harmoniskt. Harmoni eller balans uppnås bara när vinets alkoholhalt, syra, restsötma och tanniner kompletterar varandra på ett så fulländat sätt att ingen egenskap tar överhanden. När vi provar vin koncentrerar vi oss därför främst på dessa komponenter och hur de samverkar.

Eftersmak

När en vinjournalist 2001 lyriskt beskriver smaken hos ett Riesling Eiswein 1953 så förstår vi att det måste vara ett fantastiskt vin. Medan unga viner klingar av efter en minut eller två har legendariska viner en eftersmak som stannar kvar livet ut. Eftersmaken är vårt sätt att mer eller mindre exakt beskriva hur länge smaken av ett vin finns kvar i munnen efter att vinet försvunnit. Vi mäter den inte i sekunder eller år utan använder begreppen lång, medellång eller kort.

Kontakta gärna våra vinrådgivare om du vill veta mer.

Lycka till med din vinprovning hemma!