Viner från Bourgogne

Underbara viner från Bourgogne

Vinodlingsarealen i Bourgogne sträcker sig drygt 300 km från Dijon till Lyon. Här står vinstockarna i soliga sydsluttningar. Ett idealiskt läge som ger hög tillväxt. På drygt 24 000 hektar framställs årligen omkring 180 miljoner flaskor vin. Jordarna i regionen är omväxlande. De påminner om en mosaik av kalksten, märgel, skiffer, granit, lera och sten.

Klimatet är jämnt. Det blir varken för varmt eller för kallt. Ett undantag är området Chablis som kan ha återkommande frostnätter långt in på våren. Hela regionen har varma somrar. Riklig nederbörd kan ibland hota blomnings- och skördeperioden, men det är inte bara en nackdel. Särskilt pinot noir mår bra av att utsättas för lite prövningar eftersom druvan då utvecklar mer elegans, kraft, finess och styrka.

Druvsorter i Bourgogne – chardonnay, pinot noir, m.fl.

I de röda Bourgogne-vinerna är pinot noir tongivande, följt av gamay. Totalt 35 % av den totala odlingsarealen upptas av pinot noir. Druvor från kalkstenssluttningarna i Côte d'Or ger enastående viner. Pinot noir är en krävande druva med tunt skal som lätt skadas så att saften tränger ut, till exempel vid skörd. Den är också känslig för stora temperaturskillnader. Pinot noir mognar tidigt och kan därför skördas innan de första frostnätterna. Sammetslena och eleganta viner tack vare de tunna skalen, låg tanninhalt och kraftig syra är typiska karaktärsdrag hos viner av pinot noir.

Gamay är druvsorten i fruktiga Beaujolais. Den odlas framförallt i Yvonne och Saône et Loire. Vinstockarna bär rikligt med druvor som mognar tidigt. De ger klarröda, fruktiga och lätta viner som passar att drickas unga.

Det vita stjärnan i Bourgogne är chardonnay. Det är druvan framför andra i vita viner från Bourgogne och inte minst i livliga, svala Chablis. I Kimmeridge-jorden av kalk och lera utvecklar den sin berömda, eleganta mineralitet. Andra vitvinsdruvor är aligot, melon de bourgogne (det regionala namnet för muscadet) och sacy.

Mytomspunna Bourgogne och dess fantastiska utveckling

Bourgogne står för en traditionell och ursprunglig vinodling. Området nämns första gången redan år 312 efter Kristus. När vinlusen drog fram på 1800-talet förstördes en stor del av vinstocksbeståndet. Sedan dess prioriteras en sak mer än allt annat i Bourgogne: kvaliteten på vinerna. Det kan man både känna och smaka. Cirka 70 procent av alla viner från Bourgogne klassas som kvalitetsviner. Regionen kan delas in i sex appellationer:
Chablis AOC
Côte d´Auxerre AOC
Côtes de Beaune AOC
Côte Chalonnaise AOC
Côte d´Or AOC
Côte de Nuits AOC
Côte d’Or kallas den ”gyllene sluttningen”. Det är hjärtat i Bourgogne mellan övriga vinkommuner och självständiga appellationer. De bästa röda vinerna lagras till Grand Cru och Premier Cru i norra delen av Côte de Nuits. De bästa vita vinerna kommer till exempel från Chablis. Förstklassiga Bourgogne-viner är omtyckta av såväl vinkännare som vanliga vinnjutare. De är några av de bästa och dyraste vinerna i världen.

Beaujolais har en särställning. Trots att regionen till största delen tillhör Département Rhône, räknas den till Bourgogne när det kommer till vinlagstiftningen. Beaujolais är därmed den (inte längre så hemliga) sjunde vinregionen i Bourgogne.

En vinregion med lång historia

Historien om Bourgogne börjar redan på 100-talet efter Kristus när romarna bedrev vinodling här. Men det var först på medeltiden som Bourgogne levde upp på riktigt. Vid den här tiden var klostren mycket mäktiga tack vare stora gåvor under flera århundraden. Deras inflytande över vinhistorian i Bourgogne ökade. År 1098 grundas en Cistercienserorden i Cîteaux och vinodlingen började systematiseras.