Rött vin

Rött vin – gudarnas och livsnjutarnas dryck

Människor har odlat vindruvor i mer än 8 000 år. Från det gamla Persien bredde vinodlingen ut sig i Fjärran Östern och nådde till slut fram till Grekland. Senare förde grekiska sjöfarare med sig vinrankor över havet och planterade dem längs medelhavskusten. Romarna förde dem vidare till områden vid Rhen och Mosel. Röda viner har en given plats på många middagsbord eller som avrundning på en skön kväll. Inte minst för att färgen, doften och kryddorna väcker tankar på semester, sol och värme. Än idag framställda röda viner i de områden där romarna planterade de första vinrankorna.

Hur gör man egentligen rött vin?

Både rött vin och vitt vin är i grunden bara jäst druvsaft. Druvornas fruktkött har ingen färg. För att få den röda färgen och garvsyran (tanninerna) använder man en speciell metod. För att göra vitt vin pressar man ljusa druvor direkt efter skörd, medan druvmusten till rött vin får ligga tillsammans med skalen och kärnorna ett tag. Vitt vin jäses sedan tills sockret i saften har omvandlats till alkohol. När det gäller rött vin extraheras även färgämnen, fenoler och garvsyror ur skalen och kärnorna. Under jäsningsprocessen trycks skal- och fruktköttsmassan ned med jämna mellanrum för att druvmusten under skalresterna inte ska bli för varm och för att mer färg ska övergå till vinet. Efter en till fyra veckor pressas den röda druvmusten och vinet får mogna i ståltankar eller på träfat i olika storlekar. Det är vanligt med en extra jäsning, en s.k. malolaktisk jäsning, under mognadstiden. Då omvandlar mikroorganismer den piggare äppelsyran till mjuk mjölksyra. Nästan alla röda viner genomgår en malolaktisk jäsning med undantag för friska sommarviner som ska serveras kylda.

Vilka röda viner är bäst i världen?

Det är naturligtvis en smaksak och beror på vilken typ av vin man föredrar. Men få vinkännare kan undgå att nämna vinerna från Bordeaux, Toscana och Rioja. Även regioner som Piemonte med Barolo, Apulien med Primitivo och Veneto med Amarone är väl värda ett besök innan man utser sina favoriter. Eller åtminstone en vinprovning om resan känns lång. Förr i tiden var franska viner närmast synonymt med Bordeaux. Det är ingen tvekan om att den sydfranska regionen är ett av världens bästa vinodlingsområden. Terroiren med torra, steniga jordar samt varma somrar och milda vintrar gör Bordeaux till Frankrikes främsta vinregion vid sidan av Bourgogne. Floderna Garonne och Dordogne förser regionen med vatten och ger tillsammans med Atlanten ett tempererat klimat. På en yta motsvarande 113 000 hektar framställs nästan bara kvalitetsviner. Här finns en unik koncentration av fantastiska vinslott. Italien har många vinregioner och är något av ett rödvinsparadis. Från det soliga Apulien i söder till Alpernas sluttningar i norr produceras utmärkta rödviner som står högt i kurs hos vinköparna. Den kanske mest kända regionen är Toscana. Viner som Brunello, Vino Nobile di Montepulciano och de så kallade ”supertoscanarna” har en given plats på Europatoppen. En annan känd region är Apulien som utgör klacken på den italienska stöveln. Här produceras förstklassiga viner som Primitivo di Manduria och Primitivo di Salento. Lite längre norrut finns regionen Veneto. Valpolicella bjuder inte bara på prisvärda viner, utan också på det fylliga och samtidigt torra Amarone di Valpolicella av lufttorkade druvor. Härifrån är det heller inte långt till Piemonte, hem för Barolo som brukar kallas ”kungen” bland Italiens viner. Det granatröda vinet har mycket tanniner, syra och alkohol och en intensiv bouquet av plommon, rosor och lakrits.

Vilka är de viktigaste rödvinsdruvorna?

Ofta utgår man från det franska begreppet ”cépages nobles”.  Det är inofficiellt och inte knivskarpt men omfattar de viktigaste vinsorterna i världen. Det är knappast förvånande att just franska druvor som cabernet sauvignon, merlot, pinot noir och syrah toppar listan. Cabernet sauvignon har ofta kallats världens bästa druva. Den har ett hårt skal och ger mörkröda viner med mycket syra och tanniner. I doften framträder svarta vinbär och paprika. Cabernet sauvignon är huvuddruva i många Bordeaux-cuvéer, men framställs även som druvrena rödviner. Merlot, liksom cabernet franc, får ofta agera stöddruva i förstklassiga Bordeaux-cuvéer. Denna druva har en komplex palett av ört- och fruktaromer som plommon, hallon och svarta vinbär och rundar av de andra druvorna i cuvéen. Även syrah har franskt ursprung och odlas framförallt vid Medelhavet, men även i Languedoc-Roussillon och vid Rhône. Som tanninrik motpol till cabernet sauvignon bjuder druvan på en mångfald av aromer som peppar, plommon, choklad och läder. I likhet med cabernet sauvignon har syrah en hög åldrandepotential och är utan tvekan en av de ädlaste druvorna i världen. Pinot noir mognar bäst i Bourgogne och ger viner med harmoniska tanniner, balanserad syra och aromer av hallon och bittermandel. Det är en druva som ger starkt uttryck för sin terroir och är känslig för skiftningar i jordmån och klimat. Italiens primitivo är populära bland många vinälskare. I Apulien hittar man de bästa av de fruktiga, volymrika röda vinerna. Det faktum att druvan är mest utbredd i södra Italien tycks vara ett hinder för att den ska upptas i kretsen av ”cépages nobles”. Det hade annars varit välförtjänt. Till skillnad från primitivo är tempranillo en av världens mest spridda druvor och en del av den större kretsen runt ”cépages nobles”. Den tjockskaliga druvan mognar tidigt. Tempranillo är den vanligaste druvan i Rioja och ger intensivt djupröda viner med moderat syrah och mjuka tanniner. Aromerna är mångsidiga med inslag av kryddor, läder, tobak och jordgubbar. Liksom merlot, cabernet sauvignon och syrah kan tempranillo med fördel lagras på ekfat och har en hög lagringspotential. En bra tempranillo  kräver tid och tålamod.

Vilket rödvin passar till vilken mat?

Det finns några tumregler att följa när det gäller att kombinera vin och mat, utan att man för den skull behöver bli allt för strikt. I grunden är det ändå en smaksak. En genomgående tendens är att många väljer bort rött vin till fisk. Men vill man servera rött ska man så klart göra det. En bra idé när man bjuder på middag är att servera nationella viner till landstypiska rätter. Vill man löpa linan fullt ut kan man vända på det och välja maträtter efter vinmenyn. Som avslutning serveras söta viner till söta efterrätter. Med dessa rekommendationer i åtanke är chansen god att gästerna inte bara imponeras av dina färdigheter i köket, utan även av vinerna du valt. Typisk sommarmat är ju ofta lättare än maten på vintern. Men det behöver inte vara en anledning att avstå från rött vin. Däremot kan man välja lättare eller yngre viner i stället för viner som lagrats på ekfat. En ung merlot eller primitivo är ofta ett bra val. Lättare maträtter med kalv eller kyckling passar perfekt ihop med lättare rödviner. På hösten och vintern när maten blir tyngre, blir även vinerna mer raffinerade. Kraftiga smaker i maten behöver sin motpol i vinet Äldre årgångar och viner lagrade på ekfat står då på menyn. En stek smakar ännu bättre tillsammans med en cuvée av cabernet sauvignon och merlot eller en syrah från Languedoc. Oavsett om köttet i ugnen är nöt eller lamm. Även till mogna franska ostar som Roquefort kan det aldrig bli fel med kraftiga rödviner. Rätt vin till pasta eller risotto hittar man förstås i Toscana eller Apulien. Här är utbudet av vin säkert större än de flesta receptsamlingar. 

Är torra rödviner bättre än söta rödviner?

Frågan är egentligen felställd. Smaken är personlig och i slutänden väljer vi det rödvin som vi tycker bäst om. Men även för den mest inbitne fantasten av snustorra rioja finns det all anledning att snegla mot exempelvis norra Italien. Sökorden heter Appassimento och Recioto. Det är alkoholrika viner framställda av torkade druvor. Metoden Appassimento (eller passito) går ut på att druvorna torkas efter skörd. När vätskan avdunstar ökar socker- och alkoholhalten, vilket resulterar i viner med hög alkoholprocent och hög restsötma. Amaronevinet från Veneto är ett specialfall där restsockret omvandlas till alkohol genom en andra jäsning. Amarone har en rekordhög alkoholhalt på 16 %. Trots det är avslutningen inte söt utan snarare lätt bitter. Ordet ”amaro” betyder just bitter på italienska. Detsamma gäller Ripasso som jäses en andra gång med skalrester från amarone. Det har en ungdomligare smak, men samma bitterhet som amarone. Även Vin Santo framställs med Appassimento-metoden. Här blir resultatet ett sött dessertvin som finns i rött, vitt och rosé.

I princip kan man framställa nästan alla viner som halvtorra eller till och med söta. Det man behöver göra är att avbryta jäsningen genom att anpassa temperaturen eller tillsätta svavel eller alkohol. Framförallt unga rödviner, som Trollinger och Dornfelder från Tyskland eller vissa Primitivo från Italien, når på detta sätt snabbt drickbarhet och får en karaktär som är lätt att tycka om. Även dessertviner som Trockenbeerenauslese och Eiswein (isvin) blir allt mer populära. De spelar i en helt egen liga även sett till priset. Den som köper halvtorra eller söta rödviner går emot trenden som sedan 1990-talet tydligt pekar mot torra viner. Samtidigt har de sötare vinerna hittat en nisch som dessertviner. Mer restsocker i vinet ger en ytterligare fördel: Söta rödviner har mycket lång hållbarhet utan smakpåverkan.

Köp rött vin online

Det är enkelt att köpa och beställa rött vin online! I vårt webbsortiment hittar du alltid ett stort urval av röda viner från hela världen. Från Australien till Nya Zeeland, från torra till halvsöta, från halvflaskor till magnumstorlekar – välj dina favoriter, utnyttja våra erbjudanden, beställ online och njut hemma.